lördag 26 juli 2014

I'm in a book!

Jag och min kollega Zane är med i Australiens kommersiella yrkesfiskares årsbok, Salt of The Sea.

Fisket är fortsatt hektiskt. Senaste trippen fick vi bl.a. blåfenad på 125 kg och svärdfisk på nästan 200 kg. Vi fick även ca 200 albacore som samtliga handlandades. Vår fjärdeman var helt oerfaren och hade stora problem med att dra in albisarna, så jag drog säkert minst 150 av dessa. Mina händer var helt förstörda efteråt. På samma lina fick vi även ca 100 blåfenade i bra snittvikt, vilket inte gjorde saken bättre. Men en dags vila och man är på hugget igen.

fredag 25 juli 2014

Världen under ytan på natten + tunga siktad!

Lägger ut lite bilder och kortfilmer från nattens fiske. Började efter öring men kändes ohett, så gick snabbt över till tungafiske. Efter bara några meter ser jag första tungan på ca 3-4hg som jag kunde följa efter och fiska på säkerligen i 15 minuter innan den blev för svår att fiska på. Kom inte riktigt till med spöt tyvärr, men ball att se dem live på natten.

Kommer bygga ny vatten kikare efter kvällens fiske då jag saknade vissa delar samt hittade behovet för detta fisket.

Kvällen bjöd på fantastiskt undervattensliv där jag såg stor ål, rödspätta, skrubba, mycket krabba och kantnål och en art jag ej kunde se eller bestämma , kanske en sjurygg, men såg riktigt läcker ut av det lilla jag såg den.

Mer natt fiske framöver :-))

onsdag 16 juli 2014

Hektiskt arbete senaste tiden

Fisket har varit väldigt bra sedan senaste blogginlägget. Vi har i princip bara varit inne och lastat av och sedan ut igen. Bästa trippen hade vi över 100 bluefin och säkert lika många för små som fick gå tillbaka. Igår landade vi på en dag 84 bluefin och släppte ca 40. Det är extremt intensivt då de ofta kommer i grupper, så det är inte ovanligt att det är fisk 10-30 krokar i rad. Det är utan tvekan det mest krävande arbete jag upplevt, troligtvis en av de mest krävande upplevelser jag varit med om också. När det är så mycket fisk tar en uppvinschning ofta mer än 10 timmar och det är action hela tiden. Pulsen är ständigt hög, lindragning och tunga lyft gör att man känner sig helt död efter de tre första timmarna. Sedan får man arbeta på tomgång och bara genomlida de resterande sju. Hela kroppen är extrem öm av träningsvärk, samt att framför allt händer men även handleder tar mycket stryk från arbetsmomenten. Det är dock jäkligt kul stundtals samt att det extremt fysiska arbetet känns utmanande. Jag lär troligtvis vara väldigt rippad när jag jobbat färdigt med dessa två månaderna.

Nu gaffar jag för fullt igen. Jag har hittat en teknik som fungerar trots knät. Jag står alltid med knäna böjda och nästan kilar fast mig mellan relingskanten och golvet. Stabilt och ger låg tyngdpunkt.

Eftersom Zane, som är decksboss, är den som rensar snabbast sköter han hela den biten. Så jag har fått ta första boxen de senaste veckorna. Att få ta första boxen är en töntig hierarkigrej inom longlining och man måste förtjäna platsen blablabla... Men det fungerar hur bra som helst och är ingen raketforskning direkt, eller kräver lång erfarenhet som alla säger..... Det råder en ganska tydlig "Deadliest Catch"-mentalitet inom fisket här, där folk gärna romantiserar det lite mer än vad verkligheten är.

Nu är jag på väg upp till Sydney för lite välbehövlig ledighet. Åker ut och fiskar till helgen igen.

Anders

söndag 6 juli 2014

På väg ut

Nu är vi på väg ut igen och det blåser ca 30 knop, vilket är lite halvjobbigt. Jag ska köra i 2,5 h nu. Tiden går väldigt långsamt och finns inget att fördriva tiden med. Den lilla röda skärmen ni ser i bilden är en temperaturmätare. Varje gång vi kommer in i ett varmvattenstråk gör jag en markering på navigatorn. Är det en markant temperaturskillnad gör jag två markeringar direkt efter varandra. Det är höjdpunkterna under körningen... Är tillbaka om några dagar.

Anders

Skickat från min iPhone
Skickat från min iPhone

lördag 5 juli 2014

Rapport från trip i hårt väder

Jag kom tillbaka efter senaste trippen igår. Vi gjorde bara ett skjut på grund av vädret, mitt värsta hittills. Blåste mycket och svallvågor höga som berg efter en veckas stormvindar. Fisket gick skapligt men inget superresultat. Vi fick ca 15 bluefin i bra storlek, största på ca 105 kg, 4 yellowfin och två stora svärdfiskar där största vägde ca 120 kg rensad utan inälvor och huvud. Svärdfiskarna har blivit lite av en favorit på senare tid. Ganska häftiga fiskar som kämpar rätt likt en hälleflundra. De tvärhåller riktigt hårt varvat med ostoppbara rusningar. De är dessutom enkla att gaffa och ger alltid bra betalt oavsett om fisken är levande eller död när den kommer upp. Mitt knä är fortfarande halvtrasigt, men bättre än tidigare. Jag kan arbeta men inte som jag vill. Efter nästa trip kommer vi utgå ifrån Sydney. Det kommer höja levnadsstandarden och livsglädjen rejält. Bermagui är vackert och det finns mängder med fisk och liv överallt - men det är den tråkigaste håla jag någonsin upplevt.

På bilderna ser ni hur lossningen fungerar. Fiskarna lyfts med en kran med en våg. Vikten skrivs ned i samband med en nummertag. Nummertaggen är dels för att visa på kvalitén men även för att köparna ska kunna spåra fisken samt för forsknings skull. Fisken lyfts sedan upp på kajen och läggs i stora glasfiberbackar, isas och körs sedan raka vägen till Sydney Fishmarket där de säljs på aktion och sedan flygfraktas till Japan för att serveras på lyxkrogar.

Man kan helt klart ifrågasätta hur etiskt det verkligen är att fiska efter en hotad art för att sedan flyga (vilket är det mest utsläppsgenererande transportmedlet) fisken lång väg för att hålla liv i lyxiga japanska traditioner. Så länge kvoterna finns kommer fisket fortsätta dock.